Seglingsäventyr med S/Y Ultima: Gaia Porto.

15 september 2023. När vi går ut från hamnen så är det väldigt dimmigt. Ser ungefär 50 meter framåt. Självklart så är radarn påslagen. Det varierar fram och tillbaka hur långt vi har sikt. Stefan och jag hjälps åt att hålla noggrann uppsikt.

Vi håller även utkik efter "White Lady" i detta området. Det är en snäll späckhuggare som simmar ensam. Hon angriper inte båtar.

Tredje gången som Stefan ropar upp hamnen på VHF så svarar de i Douro Marina. Det kommer ut en mindre båt med två män. De visar var vi skall ligga och hjälper till med tamparna.

Stefan går till hamnkontoret. Detta är ett dyrare ställe men vi får 15 % rabatt för att vi är medlemmar i OSK.

Regnet hänger i luften. Jag fäller ihop biminin och sätter upp sittbrunnstältet.

Vi promenerar runt på byn. Testar tre nya portviner. Äter goda tapas rätter på samma ställe.

16 september 2023. Det har ösregnat inatt. Jag går för att kolla in marknaden idag. Det var inte så många knallar, troligen på grund av vädret. Regnet hänger i luften även på dagen.

Jag tar en promenad efter regnet och Stefan gör klart förändringar på bordet i sittbrunnen och förnissar lite på mahognyn.

När man tittar på hur de äldre kvinnorna är klädda så känns det som att komma tillbaka till 70 talet.

Här tvättas det på riktigt mot sten. Vi trodde att det var något typ av museum men icke. Det är en offentlig tvättstuga. Jag såg fyra kvinnor som tvättade där vid olika tillfällen. Vi har det väldigt bekvämt hemma.

Det är väldigt många människor som åker ut några timmar med segelbåt eller motorbåt här. Vi har en motorbåt intill oss och de har varit ute minst fyra gånger under dagen med betalande gäster. Vi har sett två möhippor som har åkt iväg. Det händer inte så mycket på denna lilla ort för övrigt.

17 september 2023. Oj, vad det har blåst inatt. De som jobbar i marinan har varit bryggvakt här under natten. Kl 04.30 så var det ute på våran "catway" och kollade båtarna. Vi ligger ändå tryggt mellan två större motorbåtar.

Jag gick och handlade bröd och kaffebröd och på vägen dit så fick jag se några av kvinnorna som är klädda i sina fina förkläden.

Går till en restaurang på kvällen. Bra att veta en sak här. Det stod framme bröd och oliver när vi satte oss vid bordet. Om man äter något av det så får du betala för det. Om man låter bli så dras det av på notan.

Stefan rev av biten på duken där det stod vad vi hade ätit. Tog med den till kassan och betalade kontant.

18 september 2023. Vi är kvar eftersom att det är för höga vågor efter stormen. Idag tar vi taxi till järnvägsstationen i Porto. Detta med livet som insats. 😱🚕 Han körde i 100 km/h när han körde om på trånga gator. Överallt inklusive övergångsställe. Om någon var i vägen så var det inte bra. Det kostade oss 7.50 Euro. Nu gick vi in och köpte tågbiljetter. Det gick på 14 Euro för båda två, tur och retur. Turen tar ungefär 60 minuter. Det är mycket folk på tåget. Finns inte sittplatser för alla.

Aveiro är en stor stad. Bredvid havet och mynningen korsas Aveiro av ett nätverk av kanaler där moliceiros båtar kryssar . Dessa smala och färgglada båtar användes för att samla in alger och sargassum, och idag används de som turistbåtar. Att besöka till fots kräver inte heller alltför mycket ansträngning eftersom staden är platt, och de som gillar att cykla kan välja "bugas" - de gratis cyklar som tillhandahålls av Aveiro City Council i två timmar.

Staden kallas ofta Portugals Venedig och Aveiro är också en stad med vatten och bländande färgkontraster: dom vita saltsjöarna, de blå lagunerna som är översållade med ljusfärgade “moliceiros”, (båtar som samlade in sjögräs), sanddynerna vid naturreservat São Jacinto och vegetationen vid de många små öarna i lagunen och flodmynningen. Vattnet dominerar i och kring Aveiro, från den närbelägna stranden Costa Nova till flodmynningen och lagunen som omger staden och kanalerna som rinner igenom den.

Vi promenerade runt i staden och åkte en rundtur med en moliceiros i 45 minuter. Väldigt vackra båtar och färgglada hus.