Port Roses.

12 juli 2025. Lämnade vår favorit ankarplats hittills för i år. Effektfull himmel tidigt på morgonen. 

Idag fick vi bra vindar för att ta oss till nästa ställe. Vi tänker gå till en hamn för vädret inte skall bli så perfekt för att vara i en ankringsvik. 

Medesöarna ( Illes Medes ) är en skärgård med sju öar med en total yta på 21,5 hektar. Det är huvudattraktionen i semesterorten L'Estartit, som tornar upp sig över havet en kilometer från stranden. Inte alla öar i skärgården är "riktiga" öar – fem av sju är klippor som sticker upp ur vattnet utan plana ytor att trampa på eller några växter att växa på, men de har fortfarande namn: Carall Bernat, Tascons Grossos, Tascons Petits, Medellot, Ferranelles. De andra två heter Meda Gran och Meda Xica. 

Sedan urminnes tider har Medesöarna varit ett problem för de lokala byarna. Eftersom skärgården ligger så nära stranden har den gett skydd åt pirater och underlättat blixtattacker, samtidigt som den förhindrat ett effektivt byggande av försvarsstrukturer. Martin den Humane grundade ett kloster på öarna på 1300-talet, i tron att munkarna skulle försvara det bättre, men det fanns inga pengar att bygga en komplett fästning. Så år 1442, när genueserna anföll öarna, brändes alla de magra befästningarna som redan hade uppförts ner till grunden, tillsammans med kyrkan. En lugn restaurering följde, avbruten 1522 av en delvis översvämning av öns västra sida där alla befästningar stod. 

Under 1700- och 1800-talen spelade Medesöarna en roll i väpnade konflikter mellan Spanien och Frankrike. Efter Napoleonkrigen hade en garnison stationerats där, vars antal stadigt minskat över tid fram till 1890, då den sista soldaten seglade till fastlandet och lämnade bara en fyrvaktare efter sig. Tack vare fyren hade det funnits intelligent liv på Medesöarna fram till 1930-talet. Efter att de tekniska framstegen möjliggjorde automatisering av fyrdriften har fyrvaktaren också försvunnit. 

Biologer talar begeistrat om de unika förhållandena för floran och faunan i Medesöarna, främst om livet under vattnet. En heterogen havsbotten i denna marina zon har gett upphov till oändliga kombinationer av livsuppehållande faktorer som temperatur, djup, ljus, strömmars hastighet och jordmånssammansättning. Alla dessa kombinationer har i sin tur skapat många unika biotoper som är hem för så många havsdjur. Några exempel du kan stöta på när du dyker på Medesöarna: havsabborre, tonfisk, svampkolonier, röda koraller, ängar med posidonia, blötdjur av ädelpennskal och dadelskal, och så många fler.

Sedan 1983 har regeringen antagit en mängd åtgärder och lagar för att skydda Medesöarna från mänsklig påverkan, och har förvandlat öarna till ett naturskyddsområde där den enda tillåtna aktiviteten är dykning eller fridykning. Det finns ytterligare regler: varje dyksession kräver en licens vars kvantiteter är föremål för en årlig kvot – 73 000 för dykskolor (det finns cirka 20 i området) och 4 000 för oberoende dykare. Fram till 2015 var kvoten daglig och antalet dyk låg över 60 000 per år, vilket väcker farhågor om deras miljöpåverkan. 

Dessa farhågor är inte ogrundade. Medesöarna är en av de bästa dykplatserna i Medelhavet som lockar dykare på alla nivåer med sitt mångsidiga marina liv, många havsgrottor och till och med en 120 meter lång sjunken färja! Fiske runt öarna har varit förbjudet sedan 1983, men böter och gripanden utfärdas då och då oavsett. Statistiken som samlats in av administrationen av naturparken Montgrí ( Parc Natural del Montgrí, les illes Medes i el Baix Ter ), som Medesöarna har varit en del av sedan 2010, berättar historien om försvinnande arter och minskande fiskbestånd. Olagligt fiske kan vara orsaken: i september 2016 hittade dykare ett övergivet fisknät som var så långt (200 meter!) att det tog brandmännen två dagar att lyfta upp det från havsbotten.

Idag använder vi bara storseglet. Ändå kommer vi upp i 6,5 knop och det blir en behaglig segling.

När vi närmar oss Port Roses så börjar min telefon larma jättehögt. Det visade sig vara en allmän varning för oväder som var på väg.

Det blåste ganska kraftigt när vi skulle gå in i hamnen. En ribbåt med två män mötte oss. De frågade hur vi ville lägga till. Jag sade att vi ville gå in med fören först. Då fäste de en tamp i vår båt i aktern för att kunna styra upp oss. Två killar stod iland redo för att ta emot tampar från mig. Jag plockade upp mooring line och lämnade över den till Stefan. Tog även emot en på styrbord sida. Fick hjälp att fästa den. De fick slita hårt för att lägga fast tamparna. När allt var klart så kom de ombord och Stefan signerade pappret. Fick betala 20 Euro i deposition för dusch och toalett kort.

Fick gå en lång väg till hamnkontoret för att betala hamnavgiften. Vi gick iväg för att handla mat innan vädret blev sämre. 

 

Vi åt middag iland lite tidigare för säkerhets skull. Tog en promenad i gränderna efteråt. Strax innan vi kom till båten började det regna. Tack och lov så satte vi upp sittbrunnstältet tidigare. 

Det var uppehåll när vi gick till duschen. Då vi skulle tillbaka så ösregnade och åskade det.

Roses ligger en dagstur sjövägen till Frankrike. 🇫🇷 Det märktes iland för det var många som pratade franska.